"I came, I saw, I conquered" - Ceasar

Kort paus med typ en massa händelser. Små händelser, men stora i mina ögon. Har har prioriterat om, verkligen gett mig själv en tankeställare. Vad letar jag egentligen efter?
Jag letar efter kärleken, men varje gång jag lyckas hitta en strimma av kärlek så slår den mig hårt i magen. Jag hatar att jag kan älska, samtidig älskar jag det så mycket att jag ibland hatar mig själv. Allt det som man går igenom innan man hittar den där sanna kärleken är nog prövotid så man vet att man är redo för ett seriöst förhållande. De jag känner som har långa stadiga förhållanden har redan fått full poäng på det provet, medan jag fått IG alla gånger.
Men nu vet jag att jag är redo. Jag är mer redo än någonsin, men Han måste också vara redo!
Hr vet jag vem jag ska leta efter? Jag har ingen aning om vart jag ska leta. Men det underlättar om man vet vad man vill ha, och jag vet vad jag vill ha. En pojkvän som älskar mig, trots mina masiva fel och brister, som jag kan älska trots hans fel och brister. Någon som jag kan lita på och lyser upp mörka rum. Någon jag är stolt över att vara med.
Men vart är Han ?!?!?

I skolan håller vi på med hur mycket arbeten som helst, plus prov, kursprov och nationella! Ett arbete som sträcker sig över flera ämnen som kallas Hållbar Utveckling, och vi ska skriva en faktatext om ett ämne under den rubriken. Jag och Ebba surfade in på wwf och hamnade på minplanet.se , och hittade denna kalkylatorn: hur många jordklot som skulle behövas om alla skulle leva som jag. Mitt resultat: 2,7 . Ebbas: 3,0.

Jag och Natalie har fått biljetter till en teater någonstans och så ska vi lotta ut två stycken biljetter till två andra. Så det blir två killar som vinner, de lämnar av oss vid min bil och så kör vi in till gbg. Där tar vi en spårvagn och springer in i Vampire Diaries Stefan och Damon (??). När vi står i busskuren vid Brunnsparker så kör en bil in i den från baksidan. Det är de här två killarna som vann biljetterna som kör bilen. De tar min väska innehållande mitt liv - dator och plånbok. De kör iväg.
Vi går ändå mot teatern, Damon och Stefan lovar att de ska skaffa tillbaks min dator.  Det visar sig att jag och Stefan är ett par och försvinner sen med Natalie. Jag och Damon börjar bråka. Han tycker inte det är smart att gå på teatern för att jag inte har min plånbok, dator, pojkvän eller bästa vän kvar. När jag börjar gå mot teatern tar han tag i min arm och vädjar till mig förnuft. Men jag lyckas bända mig loss och springer till teatern.
På teatern sitter min kusins kusin i entrén och kapar biljetter. Jag berättar att Natalie stuckit (hon hade biljetterna) och hon säger att de kan kolla mitt id. Då berättar jag om att jag blivit rånad och allt det där. Upptäcker att min mamma och Thommy står i kön för att komma in. Jag rusar fram till dem och berättar storgråtande vad som har hänt. De säger att vi ska åka hem, jag springer in i Damon som är utanför som berättar hur mycket han älskar mig och sen biter han mig i halsen.

Trevlig dröm, eller hur?

Ibland är det som ett hugg i magen, trots att man egentligen inte gjort någonting. Men det är väl därför det blir som misshandel av sig själv, för att man inte agerat när man skulle. Som att se någon gå förbi och inte säga hej, trots att man så gärna vill. Eller undvika att vara arg på någon, även om man bubblar av ilska inuti. Eller när man ser den där personen som man saknar så man skakar. Som man inte kan säga någonting vettigt när man är nära, även om det är tre meter emellan. Man kan ljuga hur mycket man vill, men hur länge kan man ljuga för sig själv? Innan man inser sanningen och förbannar sig själv för att ha ljugit så länge. Man kan bara titta på sig själv och se sig själv brinna. Bli hånad av sitt eget samvete. Man har svikit sig själv, när man trodde att man hade rätt, att det gick att så, när man från början blev tillsagd att det inte skulle fungera. Tillslut kommer man bara stå där, naken i verklighetens skarpa ljus, och inse att man gjort helt fel. Och ingenting kan ändra på det.

Ibland har man tur och har någon som håller en nere på jorden. Och vad skulle man göra utan henne?

Om en ny person säger ner till dig betyder det inte att det är fel på precis dig! Det betyder inte att du fått underkänt som människa. Han kanske har en annan sexuell läggning, bråkat med sin partner eller sitt ex eller kanske bara har en skitdag. Sanningen är att du inte har en aning om vad som händer innanför deras skallben för tillfället. Att tro att ett nej bara beror på dig som person är dessutom barnsligt egoistiskt. Han kan inte ens bedöma dig rätt, han har känt dig i typ 3 sekunder. Bedömning kan du överlåta till din familj och vänner.



Men visst, ibland får du ett nej som handlar om dig. Inte ens då ska du ta det personligt! Spelar ingen roll hur länge ni känt varandra, för att hitta någon som vi passar ihop med måste man pröva sig fram, precis som när man köper en soffa på IKEA. Du prövar dig fram, sitter, ligger, du går hem och tänker och sen kommer du tillbaka. Du rensar bort de du inte gillar. Precis med förhållanden: vi blir vänner, bråkar, har skoj, blir tillsammans, gör slut, blir tillsammans igen… Allt innan man bestämmer sig! Men om du nu skulle få ett nej är du bara fel soffa för hans vardagsrum.



L A T E R

Liten självförtroende-skola, del två.

Båda könen tror att det är svårt att hitta en bra partner. Trots det är man omringad av bra män och kvinnor hela dagarna. Problemet är att när vi får syn på någon vi är intresserade av försvinner resten av världen, som om denna person vore hela världen. Hela existensen verkar hänga på den personen och när man kanske får ett ”nej” från personen ligger man som en liten hög av kött och ben på marken och gömmer sig under en sten. Men resten av världen finns faktiskt kvar! Glöm inte den! Personen du riktat dig in på kanske är ett riktigt svin, det vet du inte. Men du vet inte heller om personen i fråga är underbar.
Det finns ingen anledning till att lägga all fokus på att träffa någon ny. De dyker upp där du brukar vara, om du är med vännerna och träffar en ny person ligger det helt naturligt att du pratar med honom eller henne. Vem vet, kanske är det den där fabulous’a personen som du letat efter så länge? Det verkar konstigt om du inte pratar med personen. Att tänka så får dig att vara mer avslappnad och inte längre desperat och kan istället vara den roliga och intressanta person du egentligen är. Det är Rätt Inställning.


bild: reseguiden.se

Knep:
Du har riktat in dig på att lära känna en person i lokalen. Tänk dig att ni redan har en romantisk relation. Tänk dig att den där stressen för att ”undrar som vi kommer strula” är bortblåst. Hur skulle du då bete dig om den biten redan var avklarad? Förmodligen skulle du vara helt avslappnad när du pratade med honom om intressanta saker som är ospänt, förställt och fullt av obekväma blickar. Led den andre i ett mentalt stadium där det är otvunget och kul för er att vara med varandra. Visa vägen genom att vara sån själv, det visar vägen att han i sin tur ska vara så mot dig.

Självförtroende-skola , del ett.

90 % av allt ligger i din inställning. Det vill säga, din inställning till:
a: dig själv, och
b: den här grejen att ta kontakt med nya människor



Lucky you: Att välja inställning är lättare än att välja kläder på morgonen! Varje morgon, ta en titt i din mentala garderob och bestäm hur du vill att folk ska se dig idag. Ska de se dig som en sur bitch eller som en attraktiv ung kvinna eller man? Du kan välja om du vill vara blyg och nervös, eller om du vill vara den snygga personen alla tittar på. Det är lätt att välja motsatsen till det man är för tillfället. Använd den till att få andra att förstå att du är en kul, självsäker och tillgänglig person som just nu ligger som på ett silverfat framför deras ögon.
Men inställningen stannar inte hos dig! Den smittar av sig och påverkar precis alla du pratar med. Är du glad, öppen och lycklig när du pratar med andra kommer de också vara glada och öppna när de pratar med dig. Det leder till att de kommer tycka om att vara med dig. Om du väljer motsatsen, att vara osäker och fåordig blir du istället lite jobbig att vara med eftersom de andra blir lite smått nervösa i sin närvaro. Med den inställningen blir du inte någon prinsessa (eller prins).
Så använd den glada inställningen, för den finns där inne i ditt bröst, redo att användas!


Bild från annalundh.se

Jag håller på att förgås

Det är så mycket som jag vill säga till dig

Som att jag inte bryr mig om vad alla säger

För de säger att du är konstig och inte bra för mig

Faktiskt så vet jag vem som nog är bra för mig

Vi vet båda två att det sista jag sa är lögn

Jag vill ha dina armar runt min kropp

Din röst i mitt öra, att du tycker om mig

Men samtidigt vet jag att du inte alls känner så

Inte det minsta

Det är så många så mycket snyggare tjejer

Och de skulle göra vad som helst för att vara din

">Jag har inget som de inte kan ge bättre

Egentligen borde jag ta ett steg tillbaka

Låta dig vara

Sluta spamma dig precis överallt

Du skulle säkert må så mycket bättre

Utan mig, du vet

Ändå  är jag säker på att om du någonsin

Skulle få läsa det här

Den gången skulle du sluta prata med mig

Mitt röriga känslomässiga liv är inget man ger sin in i frivilligt

Det har jag lärt mig den hårda vägen

Jag vill inte ha kvar mitt eget känslomässiga liv

Släng det åt hundarna

Låt mig vara ett känslolöst skal

Låt skalet ha låtsas känslor så ingen skulle misstänka något

Det vore hemskt, jo jag vet

Men inte lika hemskt som att låta andra lida

På grund av min velighet

Och osäkerhet, ovisshet, dumhet

Jag borde lämna dig ifred

Kärlek är som ett gift för mig

Den kommer ta kål på mig en vacker dag

Ibland hoppas jag den dagen kommer snart .

Jag hoppas jag blir uppäten av en mikro

Någon dag snart