"I came, I saw, I conquered" - Ceasar

Kort paus med typ en massa händelser. Små händelser, men stora i mina ögon. Har har prioriterat om, verkligen gett mig själv en tankeställare. Vad letar jag egentligen efter?
Jag letar efter kärleken, men varje gång jag lyckas hitta en strimma av kärlek så slår den mig hårt i magen. Jag hatar att jag kan älska, samtidig älskar jag det så mycket att jag ibland hatar mig själv. Allt det som man går igenom innan man hittar den där sanna kärleken är nog prövotid så man vet att man är redo för ett seriöst förhållande. De jag känner som har långa stadiga förhållanden har redan fått full poäng på det provet, medan jag fått IG alla gånger.
Men nu vet jag att jag är redo. Jag är mer redo än någonsin, men Han måste också vara redo!
Hr vet jag vem jag ska leta efter? Jag har ingen aning om vart jag ska leta. Men det underlättar om man vet vad man vill ha, och jag vet vad jag vill ha. En pojkvän som älskar mig, trots mina masiva fel och brister, som jag kan älska trots hans fel och brister. Någon som jag kan lita på och lyser upp mörka rum. Någon jag är stolt över att vara med.
Men vart är Han ?!?!?