Kom hem från lägret idag. Började med frukost vid halv 9 , och jag var faktiskt på bra humör. Sedan dalade det som en sten sjunker till botten på Helsjön. Jag blev trött och smågrinig, och det märktes. Jag själv märkte det när folk som jag inte väntade mig frågade mig hur jag mådde egentligen. Huvudet är fortfarande tungt som cement, som jag suttit uppe och dygnat i två dygn. Samtidigt känns det som att allt går åt skogen, vilket kanske är kopplat till tröttheten/grinigheten? Är hundra procent säker på det, att allt hänger ihop.
Ett plus är dock att jag inte är nervös för onsdag när jag börjar på ny skola och allt det där. Det är en jättestor lättnad att Josefin ska gå i samma klass som mig, sp1h! Annars hade jag nog avlidit natten till onsdag, haha!
Nu ska jag dejta min kudde,

L O V E